Båtturen i vättern

Det var en underbar resa. Jag hade ingen aning om att vättern var så fin. Jag menar visst man har varit i varamon och badat och åkt E4 tusentals gånger förbi och beundrat utiktien, men norra vättern där vi bodde har jag aldrig sett förrut. I ärlighetens namn trodde jag inte ens vättern hade några fler öar en visingsö. Var dag fyller man på sin kunskap om Sveriges geografi...

Hursom helst, en underbar resa med en underbar pojkvän.

Vi startade vid Hästholmen och gav oss iväg över det klara vattnet med solen och den blå himlen över oss. Den första halv minuten började jag undra vad jag gett mig in på då vågorna bjöd oss på flera hopp. När den var över insåg jag att det var riktigt roligt att hoppa fram över vättern i 30 knop, känna suget i magen varje gång det blev en extra hög våg och hela tiden stå där, möta vågorna och njuta av en spännande åktur. Det var aldrig någon fara på taket, vågorna var egentligen inte höga alls men ovan båtåkare som jag är var det väldigt läskigt i början.

Vi campade på en ö vid namn Lilla Röcknen, en strålande vacker ö, i två nätter. Vädret var underbart under måndagen och tisdagen men försämrades under onsdagen. Självklart hade det varit kul om onsdagen blivit fin den med, men jag fann ändå en viss tjusning i att kura ihop sig i tältet, ge sig iväg i regn och oroa sig för det mörkgrå vattnet som dagen innan bara var makalöst fint.

Dessa tre dagar medförde mycket... Vi har åkt i strålande solsken, regn och mörker. Ja ni såg rätt. Mörker. Varför vi gav oss ut klockan elva när det var beckmörkt är kanske en bra fråga. i hade inte så mycket mer val får jag lov att tillägga. Efter frukost inköp i Askersund och lite kebab begav vi oss iväg mot ön i skymningen. När vi kommit en bit visar plötsligt bensinmätaren väldigt lite och för att inte få soppatorsk mitt ute i vättern vänder vi tillbaka till Askersund pånytt. Ett bra tag och flera vändor med bensindunkar kan vi äntligen ge oss iväg igen. Nu är det redan beckmörkt, men tack vare ficklampa, fyrar och Jacob så hittar vi tillbaka till ön utan större svårigheter.

Becka ~ Underbart är ordet