Det ska bli super kul att spela i elitserien framöver. Massvis av tuffa matcher mot ruggigt bra motstånd.
Problemet är ju bara det att nu är man elitspelare, helt plötsligt. Visst är det roligt, men samtidigt blir det en massa krav som läggs på ens axlar. Okej, jag vet att vi inte måste prestera i elitserien, men de e inte de kraven jag syftar på. Kraven jag menar är mycket jobbigare att handskas med. Kravet att träna järnet dag ut och dag in. Jag vet inte om jag kommer palla det. Jag vill träna, och förbättras men kommer kroppen att hänga med. Det var precis att det gick förra säsongen. Hur kommer det bli nu, med fler träningar och tuffare matcher? Nu måste jag närvara hela tiden och samtidigt vara i min livs form. Jag har missat två bollpass & två fyspass nu i början pga av resa och jobb. Coma vill redan döda mig. Dessa missar var egentligen bara till fälligheter. Jag fick arbetspass, som jag förgäves försökte byta bort utan att lyckas, och resan hade jag inte en tanke på att den kanske skulle krocka med träning (bestämde båtresan innan jag visste att träningen skulle sätta igång just då).
Nu sitter jag i ett jättedåligt läge. Jag har bestämt mig för att hoppa måndags träningarna och istället gymma och jobba. Allt för att tjäna lite extra pengar och ta hand om min kropp. Det såg ut som ett kanon val. Sedan gick vi upp till elitserien. Vad ska jag göra nu? Jag vill fortfarande jobba varje måndag, även om det kan tyckas egoistiskt, men alla andra kommer bli så sura...
Ska jag göra alla andra glada eller göra det som är bäst för mig själv?
Jag har ingen jävla aning...
Becka ~ beslutsångest
söndag 26 augusti 2007
torsdag 23 augusti 2007
Skol-filosofi
Tredje och sista året på Berzan. Det kan tyckas tråkigt, sorgligt, jobbigt, plugg späckat, dåliga scheman m.m... Massvis tråkigheter kan man förknippa detta sista året med, men det finns enormt många roliga stunder också! Det är bara så lätt att glömma bort dem. Det är skratt, studentskivor, bal träningar, framtidsplaner, student yra, vänner, minnen, fester, krogrundor m.m m.m som kommer vara våran vardag i ett helt år! Vi är egentligen väldigt lyckligt lottade. Jag är så enormt glad över våran klass och skola. Det har varit två väldigt trevliga år hitills, och nu kommer det sista och mest underbara året! Jag kan inte vara annat än glad. Lite mycket håltimmar kanske, men tack vare Hans slipper jag m.fl ett 4 timmars hål på onsdagar. Det var en knpig uppgift att flytta den, men Hans fixar allt!
Jag måste bara ta upp en liten tråkig grej i detta annars positiva inlägg. De gamla treorna är inte kvar. Visst saknar man inte majoriteten utav dem men några glada ansikten önskar man att man såg oftare. Vi observerade idag, jag och niss att det har blivit väldigt tomt i biblan. I tvåan möttes man alltid utav teknikare som satt i biblan när man var påväg upp för trapporna i h-huset. Flera gånger var det personer som man kände och kunde prata en liten stund med. Det spelade egentligen ingen roll om det var mina teknikvänner som satt där eller bara andra nördar i deras klass det var ändå som ett slags igen kommande kännetecken för biblan och h-huset. 15 teknikare med sina datorer. Nu är det precis tomt. Inga nya teknik nördar har tagit deras plats. Det är faktiskt väldigt sorgligt. Hoppas verkligen de börjar hänga mer i biblan snart... Det är så tomt nu...
Becka ~ saknar datorerna med tillhörande nördar =)
Jag måste bara ta upp en liten tråkig grej i detta annars positiva inlägg. De gamla treorna är inte kvar. Visst saknar man inte majoriteten utav dem men några glada ansikten önskar man att man såg oftare. Vi observerade idag, jag och niss att det har blivit väldigt tomt i biblan. I tvåan möttes man alltid utav teknikare som satt i biblan när man var påväg upp för trapporna i h-huset. Flera gånger var det personer som man kände och kunde prata en liten stund med. Det spelade egentligen ingen roll om det var mina teknikvänner som satt där eller bara andra nördar i deras klass det var ändå som ett slags igen kommande kännetecken för biblan och h-huset. 15 teknikare med sina datorer. Nu är det precis tomt. Inga nya teknik nördar har tagit deras plats. Det är faktiskt väldigt sorgligt. Hoppas verkligen de börjar hänga mer i biblan snart... Det är så tomt nu...
Becka ~ saknar datorerna med tillhörande nördar =)
tisdag 21 augusti 2007
Rush hour gånger 2
Ja, mycket rush har det blivit senaste tiden. Idag skulle jag jobba 11-20. Idag skulle jag befinna mig i koln 14.00. Oj, oj.. krock! Försökte byta bort tiden, men det gick dock inget vidare. INGEN kunde ta den. Så elva noll noll stod jag på McDonald's och sålde hamburgare. Fullt med folk. Kö hela tiden. Som tur var lugna det ner sig lite grann efter klockan ett och jag fick ta ledigt för att gå till skolan. Cykla, cykla, fort, fort, skynda, skynda. Hej hej klassen, få schema papper info m.m, hejdå klassen. Cykla, cykla, fort, fort, köpa mågot drickbart skynda, skynda för att fortsätta jobba. Kö ner till dörren! Vid klockan sex sedan vart det ett mera lugn tempo igen, då skolbarnen åkt hem och arbetarna slutat jobba.
Det var ena rush hour...
Den andra inträffade söndags. Då var jag, Jacob, Anna och Hannes och kollade på bio, Rush hour 3. Den var faktiskt riktigt bra! Roliga inslag hela tiden Älska den franska taxi chaffisen! Se filmen, den är riktigt bra. Kan till läggas att jag var lite trött under bion, vilket kan innebära att jag fann skämten roligare än var de egentligen är =)
Jahopp, så har skolan satt igång igen. Kul! Roligt att se alla igen, och jag tror och hoppas att det kommer bli ett kanon år!
Becka ~ I'm a super spy
Det var ena rush hour...
Den andra inträffade söndags. Då var jag, Jacob, Anna och Hannes och kollade på bio, Rush hour 3. Den var faktiskt riktigt bra! Roliga inslag hela tiden Älska den franska taxi chaffisen! Se filmen, den är riktigt bra. Kan till läggas att jag var lite trött under bion, vilket kan innebära att jag fann skämten roligare än var de egentligen är =)
Jahopp, så har skolan satt igång igen. Kul! Roligt att se alla igen, och jag tror och hoppas att det kommer bli ett kanon år!
Becka ~ I'm a super spy
fredag 17 augusti 2007
Båtturen i vättern
Det var en underbar resa. Jag hade ingen aning om att vättern var så fin. Jag menar visst man har varit i varamon och badat och åkt E4 tusentals gånger förbi och beundrat utiktien, men norra vättern där vi bodde har jag aldrig sett förrut. I ärlighetens namn trodde jag inte ens vättern hade några fler öar en visingsö. Var dag fyller man på sin kunskap om Sveriges geografi...
Hursom helst, en underbar resa med en underbar pojkvän.
Vi startade vid Hästholmen och gav oss iväg över det klara vattnet med solen och den blå himlen över oss. Den första halv minuten började jag undra vad jag gett mig in på då vågorna bjöd oss på flera hopp. När den var över insåg jag att det var riktigt roligt att hoppa fram över vättern i 30 knop, känna suget i magen varje gång det blev en extra hög våg och hela tiden stå där, möta vågorna och njuta av en spännande åktur. Det var aldrig någon fara på taket, vågorna var egentligen inte höga alls men ovan båtåkare som jag är var det väldigt läskigt i början.
Vi campade på en ö vid namn Lilla Röcknen, en strålande vacker ö, i två nätter. Vädret var underbart under måndagen och tisdagen men försämrades under onsdagen. Självklart hade det varit kul om onsdagen blivit fin den med, men jag fann ändå en viss tjusning i att kura ihop sig i tältet, ge sig iväg i regn och oroa sig för det mörkgrå vattnet som dagen innan bara var makalöst fint.
Dessa tre dagar medförde mycket... Vi har åkt i strålande solsken, regn och mörker. Ja ni såg rätt. Mörker. Varför vi gav oss ut klockan elva när det var beckmörkt är kanske en bra fråga. i hade inte så mycket mer val får jag lov att tillägga. Efter frukost inköp i Askersund och lite kebab begav vi oss iväg mot ön i skymningen. När vi kommit en bit visar plötsligt bensinmätaren väldigt lite och för att inte få soppatorsk mitt ute i vättern vänder vi tillbaka till Askersund pånytt. Ett bra tag och flera vändor med bensindunkar kan vi äntligen ge oss iväg igen. Nu är det redan beckmörkt, men tack vare ficklampa, fyrar och Jacob så hittar vi tillbaka till ön utan större svårigheter.
Becka ~ Underbart är ordet







Hursom helst, en underbar resa med en underbar pojkvän.
Vi startade vid Hästholmen och gav oss iväg över det klara vattnet med solen och den blå himlen över oss. Den första halv minuten började jag undra vad jag gett mig in på då vågorna bjöd oss på flera hopp. När den var över insåg jag att det var riktigt roligt att hoppa fram över vättern i 30 knop, känna suget i magen varje gång det blev en extra hög våg och hela tiden stå där, möta vågorna och njuta av en spännande åktur. Det var aldrig någon fara på taket, vågorna var egentligen inte höga alls men ovan båtåkare som jag är var det väldigt läskigt i början.
Vi campade på en ö vid namn Lilla Röcknen, en strålande vacker ö, i två nätter. Vädret var underbart under måndagen och tisdagen men försämrades under onsdagen. Självklart hade det varit kul om onsdagen blivit fin den med, men jag fann ändå en viss tjusning i att kura ihop sig i tältet, ge sig iväg i regn och oroa sig för det mörkgrå vattnet som dagen innan bara var makalöst fint.
Dessa tre dagar medförde mycket... Vi har åkt i strålande solsken, regn och mörker. Ja ni såg rätt. Mörker. Varför vi gav oss ut klockan elva när det var beckmörkt är kanske en bra fråga. i hade inte så mycket mer val får jag lov att tillägga. Efter frukost inköp i Askersund och lite kebab begav vi oss iväg mot ön i skymningen. När vi kommit en bit visar plötsligt bensinmätaren väldigt lite och för att inte få soppatorsk mitt ute i vättern vänder vi tillbaka till Askersund pånytt. Ett bra tag och flera vändor med bensindunkar kan vi äntligen ge oss iväg igen. Nu är det redan beckmörkt, men tack vare ficklampa, fyrar och Jacob så hittar vi tillbaka till ön utan större svårigheter.
Becka ~ Underbart är ordet


torsdag 16 augusti 2007
Första träningen på väldigt länge
Jag kan konstatera en hel del efter träningen idag. Jag är sjukt ur form. Min kondition är urkass. Det är många som brukar säga så men jag talar verkligen sanning nu. Att jag inte rört på mig sedan maj kan ju vara en orsak... Att jag börjat jobba på Macke D en annan...
Dock måste jag säga att tekniken är det inget fel på trots att jag bara spelat två gånger seriös beach. Visste är det långt kvar till det perfekta men jag är faktiskt riktigt stolt över mina bagger slag (Drive slagen talar vi inte om och fingerslagen duger).
Nu har jag mått lite halv dåligt några dagar, knarkat panodil osv. Kroppen är nog inte 100% kry även om det aldrig mynnat ut i något allvarligt. Det är nog synd, för isåfall kan man kurera sig. Nu går man bara runt och försöker inbilla sig att man inte är sjuk. Försökte så gott jag kunde på träningen, men tillslut tog det stopp. Kroppen var helt slut.
Så en kombination av att inte vara kärn frisk och inte tränat på månader är ingen höjdare.
Nee, nu får jag rycka upp mig. Börja träna, äta bättre och inte bada mer i kyla i år så borde jag fixa upp mitt liv igen. Snart har jag nog fått tillbaka mitt smala, friska och starka jag! Hoppas jag...
Becka ~ ?
Uppdatering
Jag har tröttnat på blogg.se och därför öppnat en ny blogg här. Har ingen direkt orsak till flytten utan kände helt enkelt för det. Får se vad man kan hitta på här! =)
Becka ~ på förändrings humör
Becka ~ på förändrings humör
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
.jpg)